Inför Tottenham – Manchester City

Natten till söndagen är det dags för USA-lägrets sista match. På Nissan Stadium i Nashville möter Tottenham ligakonkurrenten Manchester City inför förmodade fulla läktare. Det må vara en träningsmatch, men iaf för mig känns det som så mycket mer. En match som den här är en match som jag vill vinna till varje pris, det kvittar att det är en träningsmatch. Sedan den fantastiska och för mig legendariska matchen den 5 maj 2010 då Peter Crouch avgjorde har Tottenham och Manchester City krigat typ sida vid sida för att nå framgång. Klubbarna har valt helt olika arbetsmetoder. Medans City köper allt dom kan och lite till så har Tottenham byggt sitt lag betydligt försiktigare och med avsevärt mindre pengar. Där City köper spelare efter spelare för att hitta ett framgångsrikt koncept så formar och anpassar Tottenham sina unga spelare till sättet vi spelar på. Två helt olika arbetsmetoder som ändå har tagit klubbarna i dagsläget lika långt. Visst, City var på väg att springa ifrån oss ett tag. Man har tagit ligatitlar vilket vi inte gjort, men sedan Poch gjorde intåg i klubben så har vi genom diskreta tröjdragningar först kommit ikapp och de två sista säsongerna även sprungit om City. I den här matchen hoppas jag att vi visar att vi fortfarande ligger steget före.

I de två tidigare matcherna mot PSG och Roma har vi fått se väldigt varierande prestationer precis som det brukar vara i träningsmatcher. Matcherna har innehållit höga berg och djupa dalar. Fantastiskt spel har snabbt ersatts av rent bedrövligt spel. Man ser tydligt att vi jobbar vidare med samma spel som tagit oss så här långt. Rörliga spelare och snabb press på motståndarna vid bolltapp. Poch har mixat ungt och orutinerat med ordinarie spelare när han valt startelvor. En hel del yngre förmågor har fått chansen med lite varierande resultat. Spelaren som imponerat mest på mig hittills är Christian Eriksen. Dansken var magnifik mot PSG och mot Roma tycker jag att det var han som ändrade matchbilden med sitt inhopp. Kyle Walker-Peters har testats både som höger och vänsterback. Tycker att han gjorde det bra i både matcherna även om han kändes mer naturlig till höger.

En för mig helt ny bekantskap har också presenterat sig, Anthony Georgiou. Den 20-åriga mittfältaren kom till Tottenham 2013 och debuterade faktiskt i Premier League mot Manchester United förra säsongen. Just den matchen var väl mest fokus på att det var sista natten med WHL, kanske därför minnet sviker mig. Förra säsongen förstördes av skador, låt oss hoppas han får vara hel och utvecklas detta året. För det han visat upp i USA bådar verkligen gott. Snabb, teknisk och helt orädd. Tror vi kommer få se en hel del av honom under kommande säsong.

Måste även nämna Vincent Janssens senaste insats mot Roma. Äntligen var han där han ska vara, inne i boxen. Det är där han är farlig och därifrån gör han sina mål. Kolla på Youtube efter hans 27 mål i Alkmaar så ser ni att alla målen är inifrån straffområdet. Lär vi oss använda honom där så kommer vi få nytta av honom. Låt oss hoppas han kan begrava förbannelsen som vilar över tröja nummer 9.

Mot City hoppas och tror jag att Poch kommer starta med så ordinarie manskap som möjligt. Allt för att trycka till City och världens bästa tränare Pep. Låt oss visa att det inte kommer hjälpa Pep att värva ytterbackar för ca 1,3 miljarder, att han kan värva hur många spelande målvakter och offensiva mittfältare som helst. Vi ligger steget före och tänker stanna där. Låt oss visa att när vi säsongen 18/19 kliver in på vår nya arena så är vi laget att slå. Låt oss visa att det faktiskt går att bli framgångsrika utan att köpa allt i ett par fotbollsskor. Kort och gott: Watch Us Rise!

Till sist, om man vill ha lite extra krydda inför matchen så spelar tydligen en fd Tottenhamspelare som högerback i City. Kan inte komma på namnet just nu bara.

COYS!

Christian Berg

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*