Liverpool – Spurs 2-2

Ett helt sanslöst vackert mål från Erik Edman och underbar fotbollsunderhållning fick sluta med en poäng var och Spurs var absolut välförtjänt av ett likaresultat, även om tre poäng hade suttit bättre!

2-2, Erik Edman och Robbie Keane som målgörare för Tottenham och en viktig poäng bogserad hem till slutstriden av de värdefulla Europaplatserna.

Laguppställningar:

Liverpool: Dudek – Finnan, Carragher, Hyypiä, Pellegrino – Nuñez (Cissé, 77), Gerrard, Xabi Alonso (Biscan, 84), Warnock (Riise, 34) – Luis Garcia, Morientes.
Avbytare: Carson, Traoré.

Spurs: Robinson – Kelly, Dawson, King, Edman – Davies, Carrick, Davis, Reid (Ziegler, 71) – Kanouté, Keane (Defoe, 87).
Avbytare: Cerny, Bunjevcevic, Marney

Liverpool var hett och hade bra tempo i sitt spel, kanske tack vare Championsleage. Deras självförtroende var på topp, men de blev lite förvånade av Spurs start och inte minst målet från Erik Edman som troligen finns bland de vackraste i Premier League denna säsong när den väl är över! Erik får en retur som letat sig ner till honom och han tar några kliv upp (känns som om han lämnar mittplan med ett kliv) och sopar på bollen så hela Spurs och Pool står som fån och undrar vad han har tänkt med ett sådant inlägg, för ingen idiot skjuter väl därifrån.

Men visst var det ett menat skott och stenhårt dessutom. Jerzy Dudek reagerar faktiskt inte mer än att han tror att bollen ska gå ut eller komma mycket senare till honom, men innan han hinner längre i sina tankar så sitter den i hans vänstra kryss. En enorm bössa som Erik har och vi fick se den i VM-kvalet, där jag själv tyckte att det var lite av en målvaktstavla men förstår kanske i efterhand att det kan ha varit riktigt hårt!
1-0 till Spurs och man kan lugnt säga att en match inte kan börja bättre. Kul för Erik!

Vi spelar med Michael Dawson bak och jag gillar Jols taktik skarpt, för jag var övertygad om att Goran Bunjevcevic skulle in från start. Sean Davis var även på planen och han var spelsugen så det räckte för alla elva hetsporrar på planen. Sprang som en gasell i första halvlek – härligt.
Spurs var riktigt bra i första halvlek, speciellt fram till halvtimmen. Troligen var Pool lite i chock efter Edmans kalasträff och vårt mittfält regerade ganska bra, lämnade väldigt lite åt Pool att tänka på och få tid åt!

Dawson och Davis jobbade bra för att blockera Pool några gånger och offerviljan var hög, helt klart! Dock tog Liverpool tillbaka spelet allt mer och tillslut kunde vi inte hålla tillbaka kvitteringen, dock taktiskt helt olägligt i 44:e minuten, men som van supporter till Spurs kom det inte ens som förvånande, utan det var mer undringar om vi kunde spela lika bra i andra halvlek! Det kunde ju faktiskt ha blivit ett andra mål av Pool innan halvleken var slut, om inte Paul Robinson gjort en världsklassare!

Och Spurs börjar bäst i andra också även om det inte varar lika långt som i första. En första farlighet skramlas fram Simon Davies och Andy Reid, men Sami Hyypiä lyckas få bort bollen i sista stund. Målet skulle dock komma minuterna senare och det är Fredi Kanouté som lägger in ett bra inlägg mot Robbie Keane, som naturligtvis får huvudet på bollen och via en Liverpoolförsvarare studsar förbi en chanslös Dudek. Vi leder igen?! Kan man hoppas på tre poäng tro? Men det dröjde inte länge förrän huvudet var nedanför axlarna av sorg eftersom Steven Gerrard blir fälld i straffområdet och jag tror nog det ska klassificeras som straff, möjligen solklar om inget annat. Glädjande nog så får Gerrard spel och skjuter så gott som över och utanför om jag ser rätt – Robinson åt helt fel håll och lågt! Spelade ingen större roll.

Sedan får Liverpool en hörna och Spurs får inte riktigt bort bollen utan det blir en halvfjuttig rensning som Hyypiä får slå till på halvvolley och göra 2-2 målet. Jag ska inte gräma Robinson för målet då det var mycket aktivitet i straffområdet, men hade det varit fritt synfält så borde han åtminstone ha varit på den, kan jag tycka. Robinson gör i övrigt en stormatch igen och han räddar oss i slutet på matchen då han står rätt i målet och tvingar Liverpoolspelare till onödigt svåra placeringar. Gerrard träffar stolpen och Fernando Morientes skjuter över från nära håll. Spurs har också några vassa chanser och matchen kunde egentligen ha slutat 4-4. Underhållningen var hög och det är kul att två lag spelar offensivt trots att så mycket står på spel för dem båda!

En poäng och jag är inte helt missnöjd, inte helt nöjd, men visst är Spurs på väg mot bättre tider och bättre fotboll, även om inte Europa erövras denna säsong.
Tyvärr måste jag skriva det, men hemma på onsdag mot West Bromwich så måste vi ta tre pinnar – se till att spela samma fotboll så ska det inte finnas ett uns av risk för tappade poäng. Spurs är Spurs och vi får se!

Alexander Strid