Burnley – Tottenham 0-1. Tottenham gnetar sig vidare.

En onsdagskväll, bortamatch mot härliga Burnley i Carabao Cup. Brittisk fotboll när den är som bäst, eller hur? Nåväl, kanske inte riktigt. Men Ligacupen som jag föredrar att fortsatt kalla den har alltid legat mig varmt om hjärtat. Det är en turnering som ingen bryr sig riktigt om förrän man är i semifinal, men likväl är det en titel. Den enda titel vi vunnit på över 20 år. Det samt det faktum att det genom åren varit några episka matcher i den här turneringen är väl det som gör att jag likväl gillar den. En annan positiv sak är att man många gånger kan få se spelare som inte spelar så mycket i normala fall få chansen.

Innan matchen.

Nuno hade ju innan matchen gått ut och sagt att den här matchen var som en final och att man skulle komma med ett starkt lag. Dele och Winks fick inte ens plats i truppen. Frågan är väl om vi får se så mycket mer av dem i en Tottenhamtröja?

När startelvan släpptes blev jag därför lite överraskad över att Nuno gjorde hela sex ändringar i startelvan. Positivt överraskad ska jag tillägga. Precis lagom rotation, inte som tramset han gjorde senast i ECL. In i startelvan kom Gollini, Sanchez, Davies, Lo Celso, Bergwijn och Gil. Ut gick Lloris, Dier, Reguilon, Ndmobele, Son och Lucas.

En positiv startelva och känslan inför matchen var positiv. Det här skulle nog kunna bli trevligt.

Matchen.

Ja, vad ska man säga? Om känslan var positiv innan matchen kan man lugnt säga att den positiviteten försvann ganska fort. Det här måste vara en av de tråkigaste matcher jag sett. Två lag utan någon som helst offensiv plan vad det verkade. Det var trögt, segt och långsamt från båda lagen. Tottenham var absolut det lag som försökte mest och ”bäst”, men det var inte bra nog helt enkelt.

Vi kan konstatera att vi vinner med 1-0 efter mål av Lucas. Fint framspelad av Royal. Gil tvingades tyvärr till ett tidigt byte efter skada.

Mycket mer finns det väl inte att rapportera om tillställningen.

Efter matchen.

Tänkte dela upp det här segmentet i en positiv del och en negativ. Vi börjar väl med det tråkiga.

Vi verkar dessvärre inte ha någon matchplan mot lag som backar hem. Under en tiominutersperiod under andra halvlek tändes ett hopp då vi faktiskt kom runt på kanterna, men det släcktes ganska fort. Backar motståndaren hem så passar vi runt, runt och runt tills vi blir av med bollen. Det finns inget rörelsemönster i vår offensiv som skapar oreda i motståndarförsvaret. Lugnt och fint kan man stå och vänta in misstagen från oss. Detta gör ju att spelare som Lo Celso och Ndombele nästan har en omöjlig uppgift när dom förväntas hitta öppnande passningar.

Kane ser inte bra ut, men herregud vad han får lite att jobba med. Vill han ha bollen får han hämta den på halvplan.

Lite positivt finns det trots allt. Försvarsmässigt ser vi stabila ut. Burnley skapar i stort sett ingenting. Vi parkerar faktiskt inte bussen. Vi försöker föra matchen, men förmågan saknas just nu.

Nyförvärven ser faktiskt ganska bra ut. Romero blir bara bättre och bättre, här har vi hittat ett guldkorn. Royal ser också lovande ut. Stabil bakåt och försöker iaf framåt. Mot Burnley kom han runt och slog flera bra inlägg. Målet kom till på det viset. Gil är ung och spännande, han måste få mer tid. Gollini är jag väl mest osäker på. Känns som en riktig Tottenhammålvakt. Höga toppar och djupa dalar.

Till helgen väntar match mot ett krisande Manchester United, kan vi hoppas att Dr Tottenham har tagit ledigt?

COYS!

Christian Berg