Mörkret tar oss: Efter Zagreb – Spurs, 3-0 (3-2)

Jag vet inte ens vart jag skall börja.

Det var någon gång i kvalet till Europa League i början av säsongen, alternativt att det var tidigt av gruppspelet i detta slutspel av Europa League när Mourinho nämnde att flera spelare som kanske inte var ordinarie i ligaspelet hade en del kvar att visa i Europa League efter en relativt svag insats.

Det har varit en liten indirekt röd tråd genom Europa League-säsongen som varit och som nu tagit slut.

Mourinho roterar delvis och det blir genast en svagare insats oftast.

Spurs reste i sin tur till Zagreb för returen. 2-0 i bagaget från London. Detta är väl stängt och klart tänker man ju?

Men icke.

Spurs sitter i baksätet i första halvlek.

Men, det står 0-0.

45 minuter kvar.

Nej då, det går inte.

Spurs tappar in 1-0 och 2-0 till Dinamo Zagreb.

Mentalt ser Spurs ut att inte direkt bry sig. Det kommer en del anfall men det är relativt halvhjärtat. Det blir aldrig riktigt farligt och några riktigt få bra chanser uppstår men har marginaler emot sig.

Förlängning.

Mål i förlängning. Ridå.

Det är svårt att summera matchen. Spurs dyker inte upp till matchen.

Mourinho spelar ändå Lloris, Kane, Ndombele, Lamela, Dele med fler som bara ska stänga den här matchen.

Mörkret är fullkomligt.

Mourinhos attityd efter matchen är: Matt. Trött. Nästan ledsen eller frustrerad.

Han ber om ursäkt för insatsen till fansen och att vissa spelare inte håller nivån och attityden som krävs för matchen.

Lloris går ut efteråt och även han sågar insatsen, vissa spelares inställning och attityd.

Spurs åker hem till London och frågorna som uppstår är,

• Hur länge står Levy emot det som sägs nu?
• Hur ställer sig spelarna som grupp och individer inför detta uttåg?

Medias reaktion och fansens reaktion? Pinsamt! Det är pinsamt för Spurs, det är ett bakslag för Mou, spelarna och klubben. Ovärdigt med 2-0 i ryggen inför matchen.

God natt.