Manchester City – Tottenham Hotspur

Med reservation för att detta kan vara ett lustmord på mitt kära Tottenham – detta är en text skriven i affekt. Jag älskar mitt kära Tottenham Hotspur, men detta är inte en hemsida skapad för att konstant hylla vårt lag. Som hängiven supporter har man rätt att ställa krav, och kritik ska ges när den är rättfärdigad – och det tycker jag att den är idag.

Detta var en match där den taktiska planen förvånade mig lite. Pochettino har ju gjort det till sin grej att ha ett högt presspel, att inte låta motståndarna spela upp sig via mitten. Det förvånade mig även att Tottenham inte formerade en fembackslinje, eftersom Citys kantspel med Sterling och Sané har varit serieledarnas främsta vapen denna säsongen. Detta kan förstås bero på den prekära bristen på mittbackar som finns i truppen då Davinson Sanchéz är avstängd och Toby Alderweireld är skadad. City tilläts äga kanterna, och det var också där de bästa målchanserna skapades. 2-0 målet från Kevin De Bruyne kom därifrån, även 3-0.  I mitt tycke hade Serge Aurier varit ett bättre val idag. Han kan matcha Sanés snabbhet och styrka bättre än vad Trippier gjorde ikväll. Jag såg heller inte något av det kontringsspelet som varit så lyckosamt i Champions League denna hösten. Real Madrid besegrades så, borde inte det kunna funka mot Manchester City? Men det som i spelet brast var framför allt det BEDRÖVLIGA passningsspelet. Otroligt många lägen blev till ingenting för att den sista passningen inte satt. Det har varit ett genomgående tema för denna säsongen, vi har inte lyckats såga oss fram i anfallet som tidigare. Det förvånar mig också att Tottenham fortsatte att spela runt i backlinjen trots Citys skyhöga press. Samtidigt som ett vinnarlag är proaktivt så gäller det också att kunna anpassa sig efter den rådande matchbilden – något som Pochettino är en av de bästa i ligan på. Idag blev det inte så, och det får man bara förlika sig med.

Jag tycker heller inte att Eric Dier inte hör hemma i startelvan just nu. Hans passnings- och försvarsspel har kostat mycket denna säsongen, och det har blottats ännu mer sedan Alderweirelds skada. Hans slår huvudlösa passningar och blandar med hutlösa ingripanden i försvaret. Det är i sina stunder ett briljant ankare på defensivt mittfält, men han har, tillsammans med fler spelare denna säsongen, inte kommit upp till nivå. Han kostar oss både straffen och 4-0 målet. 

Men mina många sågningar i denna rapport gör inte Tottenham riktigt rättvisa. Detta Manchester City är Europas bästa lag just nu. Det råder inga tvivel om det hos mig. Pep Guardiola har efter två säsonger satt ett spel som kör över allt och alla just nu. Det säger mycket att de kan spela ut Tottenham så rent, så vackert och så självklart ikväll. Det säger mer om Citys nuvarande superform än om Tottenhams usla spel, men samtidigt så tycker jag att vi hade kunnat göra det mycket bättre. Jag tycker inte att vi tar våra chanser och utnyttjar ytorna som vi stundtals skapar. Utan nyckelspelare i form blir det svårt i en sådan här match.

Nu i väntar ett lätt spelschema de närmsta sju matcherna där full pott hade varit väl uppskattat.

Man ska inte läsa in för mycket i denna förlusten (även om jag själv kanske faller på detta). Förlusten i sig kan jag ta, men sättet den sker på är det som besvärar mig. Vi gör inte oss själva rättvisa ikväll, så enkelt är det trots allt. Vi tar nya tag mot ett fullspäckat julschema, och jag är fortsatt optimistisk. Det finns en spännande vår att se fram emot med Champions League.

COYS ’till we die.

Cesar Fältskär