Sällan har väl en seriematch mitt i veckan föregåtts av sådan upphaussad stämning som den igår. Premiär på nya White Hart Lane och det snålades inte med pompa och ståt innan match. Storögda supportrar var på plats timmar innan avspark för att insupa och bekanta sig med sitt nya hem. TV-sändningen från ceremonin väl tilltagen och fyrverkerier nog för att täcka Christian Eriksens årslön brändes av som en del av firandet. Matchen som fick äran att efterfölja det inledande spektaklet höll inte samma klass. Tottenham gör som Tottenham gör och gick ut hårt och bollförande, om än kanske lite extra ...

Det skulle kunna vara bara en av de där serielunksmatcherna mitt i veckan som kan vara så svårt att hitta motivation till. Det skulle kunna vara bara en match att studsa tillbaka med efter det närmast ikoniskt Spursiga sätt vi förlorade på mot Liverpool senast. Det skulle kunna vara bara en viktig match för att påbörja vår resa mot att säkra en placering bland de fyra bästa. Allt detta är det, men det är också så mycket, mycket mer. Det här är dagen vi äntligen flyttar hem igen. Det är nästan två år sedan den där kvällen i maj då ...

Frustration, vrede, glädje, oro och till slut förlösande magi. Gårdagens match hade verkligen allt man kan begära av sporten. Det var stundtals krampaktigt spel mot ett sällsynt finpresterande Fulham och i 94 minuter bjöds vi på underpresterande insatser av spelare som verkligen behöver stötta ett annars skadehaltande Tottenham. Allt ljus var innan matchen riktade mot Fernando Llorente, skulle han ta chansen och kliva ur skuggan som Harry Kanes konstant växande status försatt honom i? Han är förvisso något till åren kommen men man glömmer gärna bort att han för inte allt för länge sedan klassades som en striker i världsklass. ...

Mycket har hänt sedan den frustrerande förlusten mot United för en vecka sedan. Förutom att Sissoko och Kane skadades i matchen försvann Son iväg på landslagsuppdrag och Dembélé såldes till Kina. Det är således ett särdeles skadeskjutet Spurs som tar sig den korta sträcka genom London som Craven Cottage erbjuder. Just det faktum att både Son och Kane saknas mot Fulham har blivit den stora snackisen inför matchen och oron är befogad. Duon har stått för närmare hälften av vår målskörd i Premier League så här långt och att inte oroa sig över deras frånvaro vore närmast dumdristigt. Om man ...

Som väntat blev det ett Tottenham i full rotation, sånär som på Davinson, som ställde upp för att ta sig an Hammers. Och som väntat var det också en hel del stela ben och matchovana kroppar och hjärnor i bortalaget. Ungefär vad man kan vänta sig av ett möte i Ligacupen med andra ord, en chans för spelare som befinner sig i en trupps periferi att visa upp sig eller för etablerade spelare att få matchminuter efter skador eller annan frånvaro. Förutom det faktum att vi vinner med 3-1 borta mot en lokalrival och att vi dessutom vinner på ett ...

”Det duggar tätt mellan matcherna” brukar man höra och just nu är det särdeles ont om tid mellan Tottenhams drabbningar. Faktum är att när West Ham tar emot oss i onsdagens åttondelsfinal i ligacupen har det inte ens gått 48 timmar sedan slutsignalen ljöd mellan Spurs – City. Måndag, onsdag, lördag, tisdag, lördag säger schemat innan det återigen är dags för landslagsuppehåll och den nybildade, men redan hårt kritiserade Nations League. Vad än man vill säga om Ligacupens status är mötet mot West Ham ett ypperligt tillfälle att dels lufta nytt eller osäkert material, dels vila slitet manskap. Jag har ...

Det är varken vackert eller effektivt. Elaka tungor skulle kanske till och med påstå att det är dåligt. Det kvarstår fortfarande frågetecken av dignitet, frågetecken som måste rätas ut om vi ska summera den här säsongen som lyckad, eller i vart fall inte misslyckad, när maj månad kommit och gått. Lloris är inte vad han varit. Kane saknar mycket för att nå upp till tidigare nivåer. Lugnet i backlinjen som vi sett under Poch finns inte där längre. Eriksen och Dele saknas så mycket så det når oproportionerliga höjder. Det vi såg idag är allt detta, men det är också ...

Första halvlek är i ärlighetens namn inget att lägga på minnet. Det gick långsamt i alla aspekter, trögt passningsspel, dålig rörelse och närmast obefintlig kreativitet. Det enda som gick snabbt var då Isaac Success ständigt utmanade vår backlinje med långa löpningar och en för dagen väldigt defensiv Aurier hade fullt upp att hänga med. Dele, dagen till ära kapten, tillsammans med Moura var de som stack ut i positiv bemärkelse men fick egentligen inte ut någonting. Åter i spel var annars Wanyama, Winks och Sissoko och det märktes tydligt att de inte har matchträning. I andra halvlek börjar Tottenham på ...

Carabao Cup heter den numera, den utskällda cup som tidigare gick under namnet Ligacupen. Den minst prestigetyngda turnering man kan spela som professionell spelare i de högre engelska divisionerna. Tävlingen i sig delar supportrar i två läger, ett som önskar att fokus läggs annorstädes och att man gärna åker ur så fort det bara går och ett som ser cupen som ett tillfälle att vinna något över huvud taget. För egen del håller jag mig någonstans mitt emellan dessa läger. Vi kanske inte behöver lägga kraft på ytterligare en turnering med den trots allt tunna trupp vi förfogar över. Vinner ...

Med en natts sömn för att filtrera bort den omedelbara frustrationen efter slutsignalen och försöka lämna en saklig rapport står jag ändå inför det faktum att vi helt enkelt inte räcker till när det gäller. Efter ännu ett uttåg i FA-cupens semifinal, åtta i rad och nytt rekord, kommer frågorna och tvivlen uppbubblande igen. Vad är det som inte fungerar? Förlusten mot Juventus belyste problematiken. Skillnaden då var att Spurs spelade riktigt bra och att Juve helt enkelt var snäppet bättre, snäppet smartare. Mot United är det en liknande matchbild men med skillnaden att Spurs inte gör den toppmatch som ...