Arsenal – Tottenham 0-2

Kamp, tacklingar, långbollar och snygga mål. Så kan man väl bäst summera kvartsfinalen i Carabou Cup när vi för andra gången på mindre än en månad begav oss till fiendeland. Arsenal försökte med allt dom hade, medans vi satt lugnt i båten och kontrade så fort tillfälle gavs. Trots att Arsenal skapade en  del chanser så kändes det hela tiden ganska lugnt. Som att vi hade en växel till att lägga i om det skulle krävas.

 

Men det kunde ju givetvis blivit en helt annan matchbild. När domaren blåste igång matchen så var det Arsenal som började klart bäst och aggressivast. Hemmaspelarna rusade in i situationerna och slet för varje meter på planen. Vi verkade precis som i förra mötet lite tagna på sängen av deras aggressivitet. Vi är lite nonchalanta, kliver inte in i duellerna riktigt vilket håller på att kosta oss dyrt. Klockan har precis tickat över 10 minuter när vi slarvar och Arsenal får ett friläge. Personligen hinner jag räkna in 1-0, men Gazza vill annat och står för en fantastisk räddning. Där och då vänder matchbilden helt. Spelarna verkade behöva den väckarklockan, för nu är det vi som tar över helt.  Det dröjer inte heller länge innan Alli hittar Son på djupet, Son undviker precis offside och ensam med Cech gör han inget misstag. Son som blivit utbuad av hemmapubliken så långt i matchen visar i målfirandet sin uppskattning genom att springa bort mot Arsenalfansen och klappa på klubbmärket. Strax efter målet så börjar vi sjunka hemåt i planen igen, hemmalaget får ha mer boll igen och vi satsar på omställningar. I den 30:e minuten gör Lucas en fantastisk brytning, väldigt vågad men underbar att se och vi får ett fint omställningsläge. Vi tar oss fint fram och Eriksen spelar fram Sissoko till ett jätteläge men fransmannen är tyvärr närmre att skjuta bollen ut ur biblioteket än att göra mål. Vi fortsätter sen ligga lågt, mycket bollar bak till målvakt och sen en lång. En sådan boll som spelas tillbaka håller på att straffa oss då Gazza väntar alldeles för länge med att rensa och träffar den framrusande Arsenalspelaren. Davies som ska rensa halkar och det blir farligt, men vi klarar oss. Ännu farligare blir det 1 minut senare när Ramsey tar sig fram och skjuter, men Gazza är än en gång med på noterna. Domaren blåser starx därefter av och vi går till paus med en 1-0 ledning.

Inför andra halvlek försöker lillebror lappa ihop sin ihåliga backlinje och går till en 3-backslinje. En backlinje som inledningsvis inte ställs på några större prov. Arsenal fortsätter ha boll, men vi försvarar oss bra. Strax innan timmen är spelad gör båda lagen ett byte. Arsenal byter in Lacazette och vi byter in Kane. Ett byte som i mina ögon blir helt avgörande. För så fort Kane kommer in på planen så är det som att hemmalagets backlinje ser spöken. Man blir passiva och ängsliga. Vilket givetvis Kane ser till att straffa. Han har inte varit på plan många minuter när han tar emot en långboll, vänder upp och serverar en fantastisk boll till Alli. Avslutet är av högsta klass när Alli chippar bollen över Cech och vi har 2-0! Nu blir hemmaspelarna än mer desperata och man lyckas få till en stolpträff strax därefter, men det var helt enkelt inte deras dag.  Bibliotekets besökare skämmer ut sig när ett rötägg kastar in en flaska som träffar Alli i huvudet. Som den gentleman Alli är visar han vänligt vad ställningen i matchen är, en tjänst som Arsenalspelarna inte riktigt gillar. Men vad gör väl det en kväll som denna? Lamela ersätter Son i den 78:e minuten, men hinner inte göra några större avtryck i matchen. Vi vinner med 2-0 och är vidare till semifinal.

 

En härlig seger, men egentligen inte speciellt imponerande. Arsenal är väl i ärlighetens namn minst lika bra som oss, men när lägena dök upp så var vi kyligare och hade en bättre målvakt.

Efter matchen genomfördes lottningen inför semifinalerna. Tottenham, Burton, Chelsea och Manchester City fanns i potten. Att vi skulle få Burton fanns inte på kartan, så då återstod City eller Chelsea. Det blev dom senare som drog nitlotten och får möta oss i ett dubbelmöte.

Mina 3 plus efter matchen:

+++       Alli

++        Gazza

+          Trippier

 

Gazzaniga är alltså fortfarande obesegrad i målet. Ännu en imponerande insats av argentinaren.

Davies gör det bra som mittback igen. Med Rose tillbaka i form kanske han får konkurrera där istället?

Sissoko är än en gång mycket bra i defensiven. Men har en del att slipa på i avslutsläge.

Herregud vad rädda Arsenal är för Harry Kane. Kändes som att luften gick ur dom när han kom in.

Poch gjorde bra byte igår. Tog tillbaka matchen med sitt ganska tidiga byte.

Ska inte klaga i efterhand, men vad har Llorente gjort för att inte få starta?

Nu blickar vi framåt, på lillejulafton ska vi käka Toffee.

 

COYS!

 

Christian Berg