Portsmouth – Spurs 0-2

Med ett antal timmar kvar till premiären så kom det snöpliga beskedet att Edgar Davids och Ledley King var borta från spel, och det kändes som om Spurs var tillbaka på ruta ett med samma gamla vanor och otur. Det skulle dock visa sig att farhågorna var helt felaktiga – som jag och troligen fler med mig anade. Spurs var starkt och visade att trots skador så står Tottenham starkt idag.

Det var precis det som hände som skulle hända, precis lika stabilt som man kunde önska sig. Lägger man då därtill att både King och Davids är skadade ganska nära inpå matchdag så känns det mycket bra att andra tar vid. Och vi har starka kort som tidigare tillkännagetts som skadade inför premiären; Keane, Davis, Brown, Huddlestone, El Hamdaoui och Pamarot, och ändå tar vi Portsmouth borta. Och det är just ett troligt bottengäng som man inte får tappa poäng mot, och framförallt inte förlora mot, men som just Spurs båda tidigare säsonger skänkt alla sex poäng till på Fratton Park, men inte idag inte. Kort och gott så känns det mycket bra.

Dagen till ära så hade Paul Robinson fått ta kaptensbindeln från skadade och givne kaptenen King. Själv anser jag det knepigt att en målvakt är kapten, men den diskussionen går jag inte vidare in på, men ska jag leta fel hos Jol är det den enda punkten för dagen som jag kan kritisera honom på. Annars felfri i taktik och byten enligt mig. Tyvärr gick inte matchen att skåda på TV och lättnaden att få ett sent mål i första går knappt att beskriva. Jag får rena epilepsianfallen när det plingar i rutan och det var faktiskt länge sedan som man, inte lugnt tillbakalutat men ändå hyfsat lugn kunde invänta slutsignalen efter ett betryggande andra mål, även om Portsmouth hade chanser framåt.

Portsmouth (4-4-2):
Westerveld
Griffin – O'Brien – Stefanovic – Vignal
Mornar (Pericard 46) – Viafara (Taylor 71) – Hughes – Robert
Karadas (Mbesuma 76) – LuaLua

Avbytare: Ashdown, Skopelitis
__________________________________________________

Spurs (4-4-2):
Robinson
Stalteri – Dawson – Gardner – Edman
Routledge (Mendes 72) – Tainio – Carrick – Reid
Defoe – Mido (Kanoute 82)

Avbytare: Cerny, Naybet, Kelly

Gula kort:
Teemu Tainio 37
Andy Reid 58

Domare: Barry Knight
Publik: 20 215 åskådare

Spurs öppnade piggt och det höll på att börja riktigt bra när Portsmouths backlinje serverade en usel bakåtnick till Westerveld. Han och Jermain Defoe kom samtidigt till bollen. Bra att pressa backlinje och målvakt direkt från start, samt att Defoe visar sin snabbhet, allt för att oroa. Hoppas denna offensiva fotbollen kan få fortsätta. Jag tycker den visade sig rejält redan förra året, och att den nu kan ha förfinats.

Teemu Tainio klev in istället för Davids och gör en mycket stabil insats vad jag kan läsa mig till, och vad är väl ett gult kort, då han verkar ha varit kreativ. Han verkar komma in mer och mer i matchen och har ett finger med i spelet vid 0-1, vilket också kanske borde ha tilldömts Mido? Då vi hade fått en målskytt till och gett rejält med självförtroende till ytterligare en av våra skyttekungar.

0-2 av Defoe genom en rundning av Westerveld och in i mål efter förarbete av Mido och lite sjabbel av Portsmouth-försvaret. Mido blir utbytt, och det handlar då mest om tidsfördriv. Pedro Mendes byttes in tidigare för Wayne Routledge och där får vi återkomma till om det var Mendes som ska få matchträning eller om Routledge gjort en halvdan insats så långt.

Det känns skönt att vi har hemmamatch härnäst och seger i ryggen. Ett antal THSS-medlemmar var på plats i Fratton Park och det ska bli spännande att höra hur de såg på matchen i helhet och hur stämningen var efteråt. Tottenham har börjat vägen mot Europa och det känns som om vi kan slippa använda ”nästa säsong då jävlar” uttrycket i slutet av maj 2006.

Tre poäng, humöret på topp och en härlig vecka att invänta nästa omgång.

Alexander Strid