Oldham vs Spurs 0-6

Jaha, det var väl precis vad man behövde efter en otroligt instabil första halvlek, en rejäl urladdning av ett taggat Spurs.

Uppställning Oldham: Mawson, Holden, Griffin, Haining, Arber, Boshell, Appleby, Eyre, Eyres, Killen (Jack, 63), Johnson. Avb: Treacy, Lomax, Hall.
Uppställning Spurs: Keller, Mabizela, King, Gardner, Bunjevcevic, Davies (Ricketts, 71), Redknapp (Mendes, 61), Brown, Jackson, Kanoute, Keane (Defoe, 67). Avb: Robinson, Pamarot.
Domare: R Beeby.
Publiksiffra: 8,548.

Det var regnigt och väldigt blåsigt i Oldham och då kanske även i stora delar av England, alltså en vanlig onsdagskväll. En tyst minut fick börja tv sändningen (Brian Clough 1935-2004) av denna match på viasat Sport 1, och hungrig på Spurs som man är, så satt man naturligtvis framför dumburken utan en tanke på en lång härlig nattsömn egentligen skulle vara det bästa, för denna match var ju liksom ingen fara!
För första gången kände jag, likt jag skrev inför matchen, att jag inte var särskilt nervös för denna drabbning. Detta lyckas dock Keller ändra på efter några sekunders spel, då han på en regnblöt plan inte har koll för fem öre på spelare och boll. Jag tror till och med att den går tunnel på karl’n. Jag skulle tippa på att Robinson kommer vara nr 1, tills vi köper någon till målvakt att konkurrera på den positionen.

Vidare är det en riktigt usel halvlek som jag kan klassa som dålig allsvensk kvalitet, om inte värre (dock var det regn och blåst)! Tottenham skulle ha haft straff efter ett bra inlägg av Davies (tror jag det var) och sedan görs det ett kraftigt påhopp på den Spursspelare som egentligen bara har hoppat upp för att sätta dit pannan. Jag vet inte heller vem det var, men det kan ha varit Brown? Straff, det var det! Oldham bjuder annars på många hörnor och aggressivt spel – gör det riktigt bra. Dock börjar Tottenham komma närmare, även om de riktigt heta chanserna fortfarande saknas. Slarv och långt ifrån skönspel resulterar i felpassningar och man börjar lätt bli frustrerad, då Kanoute får jogga in i straffområdet och nicka in 0-1 på en hörna utan minsta bevakning. Efter detta sker fler småmisstag av Spurs, som inte verkar riktigt taggat, men ändå lite mer fokuserat! Keller står rätt och lyckas ta ett löst skott som vår backlinje bjuder Oldham på då en (vem?) får skottchans från ynka 8 meter. Kraften och placeringen var dock div 2 klass, och det tackar vi för. Första halvlek slutar 0-1 och det eller 0-0 skulle vara de alternativ för ett rättvist slut på den lugubra 45minuter tillställningen.

Jag överväger att slå av och titta på text-tv, men halvtidsvilan känns kort och jag vill åtminstone se ett mål till. Och visst får jag se det. Keane gör det på missförstånd mellan målvakt och back, å så får vi se den där katastrofala målgesten igen – snälla sluta. Santini har själv sagt att detta var ett vitalt mål I matchen, då den hittills faktiskt stått och vägt, allt enligt hemsidan spurs.co.uk Till min stora förvåning och ändå glädje, så byter Santini in Mendes och ut går den som vanligt mediokre kaptenen Redknapp. Och visst började Oldham tröttna innan detta byte skedde, men visst blev det också ett helt annat mittfält i Spurs! Jag börjar mer och mer förstå rockaden mellan Mendes och Postiga. Jag skulle göra den om och om igen! Sedan fortsätter Santini att förbrylla och överraska mig positivt. Här ramlar helt plötsligt Defoe in och ut går Keane. Nu måste man ju faktiskt sitta kvar. Detta skulle inte ha skett med våra tidigare manager, och det intressanta i denna historia, som inte bara är sann, utan även har ett lyckligt slut, är att vi nu fullkomligt krossar Oldham och skapar oss ett självförtroende som mycket väl kan ge oss både en eller tre poäng mot betydligt svårare United!

Och visst var det lyckat. Det tar Defoe några minuter och så gör han mål – 0-3. Han lägger den tämligen iskallt I bortre hörnet. Kanoute beredd att få pass eller ta retur!

Sedan kommer Ricketts in istället för Davies. Kul!
Och 87: e får Bunjevcevic göra sitt första mål för klubben genom en tabbe av målvakten och Goran kan trycka in den på volley. Nu börjar det bli lite hybris över Spurs och alla vill nu näta. Och det tar inte mer än två minuter innan Gardner får sätta 0-5 med ett bra skott efter det att han har gått emellan Oldhams trötta defensiv. Och visst tror man det är slut, men de tillresta Tottenhamsupportrarna skriker efter mer I den tilltagande vinden och regnet. Och visst var det Kanoute som nöjt kunde lägga in 0-6 – eller rättare sagt pangar in den i krysset så nätmaskorna är helt plötsligt torra för en sekund. Och för en gång skull blir han lite glad och halvmättad gör han en Henke Larsson tunga, medan Defoe står en dryg huvudlängd nedan och kramar om honom som om han vore en idol!

Kul Spurs – härligt Santini!

Alex THSS

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*